Marianne von Werefkin var en expressionistisk målare vars verk präglas av starka färger, existentiell intensitet och en nästan visionär känsla för landskap och mänskliga figurer. Efter studier för Ilja Repin i Sankt Petersburg flyttade hon till München, där hon blev en central gestalt inom den tidiga europeiska modernismen.

Hennes måleri rör sig mellan symbolism och expressionism, med dramatiska färgfält, mörka stämningar och motiv där vägar, städer, nattlandskap och ensamma människor skapar närvaro och laddning i bilderna.

Werefkins konst bär på en känsla av inre spänning och psykologiskt djup snarare än yttre realism. I verk som Autumn, School, Red City och City of Sorrow förvandlas vardagliga scener till något drömlikt, ödsligt och nästan apokalyptiskt genom hennes intensiva färger och kompositioner. Efter första världskriget bosatte hon sig i Ascona i Schweiz, där hon fortsatte utveckla sitt personliga uttryck och blev en viktig kraft i stadens konstliv. Idag ses hon som en av expressionismens mest särpräglade röster — kompromisslös, poetisk och djupt egen.